Skip to content
All chapters

Chapter 14 of 18

The Three Modes

गुणत्रयविभागयोग

Gunatraya Vibhaga Yoga · 27 verses

Sattva binds with light and joy, rajas with action and craving, tamas with darkness and sloth. Cultivate sattva. Then transcend even sattva to reach the eternal.

14.1Krishna

श्रीभगवानुवाच । परं भूयः प्रवक्ष्यामि ज्ञानानां ज्ञानमुत्तमम् । यज्ज्ञात्वा मुनयः सर्वे परां सिद्धिमितो गताः ॥

śrī-bhagavān uvāca | paraṃ bhūyaḥ pravakṣyāmi jñānānāṃ jñānam-uttamam | yaj-jñātvā munayaḥ sarve parāṃ siddhim-ito gatāḥ ||

The Blessed Lord said: I shall declare once more the supreme knowledge, the best of all knowledges, knowing which all the sages have gone hence to supreme perfection.

14.2Krishna

इदं ज्ञानमुपाश्रित्य मम साधर्म्यमागताः । सर्गेऽपि नोपजायन्ते प्रलये न व्यथन्ति च ॥

idaṃ jñānam-upāśritya mama sādharmyam-āgatāḥ | sarge’pi nopajāyante pralaye na vyathanti ca ||

Taking refuge in this knowledge, attaining likeness with me, they are not born again at creation nor distressed at dissolution.

14.3Krishna

मम योनिर्महद्ब्रह्म तस्मिन्गर्भं दधाम्यहम् । सम्भवः सर्वभूतानां ततो भवति भारत ॥

mama yonir-mahad-brahma tasmin garbhaṃ dadhāmy-aham | sambhavaḥ sarva-bhūtānāṃ tato bhavati bhārata ||

My womb is the great Brahman; in it I place the seed. From this comes the birth of all beings, O Bharata.

14.4Krishna

सर्वयोनिषु कौन्तेय मूर्तयः सम्भवन्ति याः । तासां ब्रह्म महद्योनिरहं बीजप्रदः पिता ॥

sarva-yoniṣu kaunteya mūrtayaḥ sambhavanti yāḥ | tāsāṃ brahma mahad-yonir-ahaṃ bīja-pradaḥ pitā ||

Whatever forms are produced in all wombs, O son of Kunti - the great Brahman is their womb; I am the seed-giving father.

14.5Krishna

सत्त्वं रजस्तम इति गुणाः प्रकृतिसम्भवाः । निबध्नन्ति महाबाहो देहे देहिनमव्ययम् ॥

sattvaṃ rajas-tama iti guṇāḥ prakṛti-sambhavāḥ | nibadhnanti mahā-bāho dehe dehinam-avyayam ||

Sattva, rajas, tamas - these modes born of prakriti bind the imperishable embodied one in the body, O mighty-armed.

14.6Krishna

तत्र सत्त्वं निर्मलत्वात्प्रकाशकमनामयम् । सुखसङ्गेन बध्नाति ज्ञानसङ्गेन चानघ ॥

tatra sattvaṃ nirmalatvāt prakāśakam-anāmayam | sukha-saṅgena badhnāti jñāna-saṅgena cānagha ||

Of these, sattva - being pure, luminous, free from disease - binds by attachment to happiness and to knowledge, O sinless one.

14.7Krishna

रजो रागात्मकं विद्धि तृष्णासङ्गसमुद्भवम् । तन्निबध्नाति कौन्तेय कर्मसङ्गेन देहिनम् ॥

rajo rāgātmakaṃ viddhi tṛṣṇā-saṅga-samudbhavam | tan-nibadhnāti kaunteya karma-saṅgena dehinam ||

Know rajas to be of the nature of passion, springing from craving and attachment. It binds the embodied one by attachment to action, O son of Kunti.

14.8Krishna

तमस्त्वज्ञानजं विद्धि मोहनं सर्वदेहिनाम् । प्रमादालस्यनिद्राभिस्तन्निबध्नाति भारत ॥

tamas-tv-ajñāna-jaṃ viddhi mohanaṃ sarva-dehinām | pramādālasya-nidrābhis-tan-nibadhnāti bhārata ||

Know tamas to be born of ignorance, deluding all embodied beings. It binds by carelessness, indolence, and sleep, O Bharata.

14.9Krishna

सत्त्वं सुखे सञ्जयति रजः कर्मणि भारत । ज्ञानमावृत्य तु तमः प्रमादे सञ्जयत्युत ॥

sattvaṃ sukhe sañjayati rajaḥ karmaṇi bhārata | jñānam-āvṛtya tu tamaḥ pramāde sañjayaty-uta ||

Sattva attaches to happiness, rajas to action, O Bharata; but tamas, covering knowledge, attaches to heedlessness.

14.10Krishna

रजस्तमश्चाभिभूय सत्त्वं भवति भारत । रजः सत्त्वं तमश्चैव तमः सत्त्वं रजस्तथा ॥

rajas-tamaś-cābhibhūya sattvaṃ bhavati bhārata | rajaḥ sattvaṃ tamaś-caiva tamaḥ sattvaṃ rajas-tathā ||

Sattva prevails by overcoming rajas and tamas, O Bharata; rajas by overcoming sattva and tamas; and tamas by overcoming sattva and rajas.

14.11Krishna

सर्वद्वारेषु देहेऽस्मिन्प्रकाश उपजायते । ज्ञानं यदा तदा विद्याद्विवृद्धं सत्त्वमित्युत ॥

sarva-dvāreṣu dehe’smin prakāśa upajāyate | jñānaṃ yadā tadā vidyād-vivṛddhaṃ sattvam-ity-uta ||

When at every gate of this body the light of knowledge shines - then know that sattva has increased.

14.12Krishna

लोभः प्रवृत्तिरारम्भः कर्मणामशमः स्पृहा । रजस्येतानि जायन्ते विवृद्धे भरतर्षभ ॥

lobhaḥ pravṛttir-ārambhaḥ karmaṇām-aśamaḥ spṛhā | rajasy-etāni jāyante vivṛddhe bharatarṣabha ||

Greed, restlessness, undertaking many actions, unrest, longing - these arise when rajas has increased, O bull of the Bharatas.

14.13Krishna

अप्रकाशोऽप्रवृत्तिश्च प्रमादो मोह एव च । तमस्येतानि जायन्ते विवृद्धे कुरुनन्दन ॥

aprakāśo’pravṛttiś-ca pramādo moha eva ca | tamasy-etāni jāyante vivṛddhe kuru-nandana ||

Darkness, inactivity, heedlessness, and delusion - these arise when tamas has increased, O joy of the Kurus.

14.14Krishna

यदा सत्त्वे प्रवृद्धे तु प्रलयं याति देहभृत् । तदोत्तमविदां लोकानमलान्प्रतिपद्यते ॥

yadā sattve pravṛddhe tu pralayaṃ yāti deha-bhṛt | tadottama-vidāṃ lokān-amalān pratipadyate ||

When sattva is prevalent and the embodied one meets death, then one attains the pure worlds of the highest knowers.

14.15Krishna

रजसि प्रलयं गत्वा कर्मसङ्गिषु जायते । तथा प्रलीनस्तमसि मूढयोनिषु जायते ॥

rajasi pralayaṃ gatvā karma-saṅgiṣu jāyate | tathā pralīnas-tamasi mūḍha-yoniṣu jāyate ||

Dying in rajas, one is born among those attached to action. Dissolving in tamas, one is born in the wombs of the deluded.

14.16Krishna

कर्मणः सुकृतस्याहुः सात्त्विकं निर्मलं फलम् । रजसस्तु फलं दुःखमज्ञानं तमसः फलम् ॥

karmaṇaḥ sukṛtasyāhuḥ sāttvikaṃ nirmalaṃ phalam | rajasas-tu phalaṃ duḥkham-ajñānaṃ tamasaḥ phalam ||

The fruit of a virtuous action is said to be sattvic and pure; the fruit of rajas is pain; the fruit of tamas is ignorance.

14.17Krishna

सत्त्वात्सञ्जायते ज्ञानं रजसो लोभ एव च । प्रमादमोहौ तमसो भवतोऽज्ञानमेव च ॥

sattvāt sañjāyate jñānaṃ rajaso lobha eva ca | pramāda-mohau tamaso bhavato’jñānam-eva ca ||

From sattva, knowledge arises; from rajas, greed; from tamas, heedlessness, delusion, and ignorance.

14.18Krishna

ऊर्ध्वं गच्छन्ति सत्त्वस्था मध्ये तिष्ठन्ति राजसाः । जघन्यगुणवृत्तिस्था अधो गच्छन्ति तामसाः ॥

ūrdhvaṃ gacchanti sattva-sthā madhye tiṣṭhanti rājasāḥ | jaghanya-guṇa-vṛtti-sthā adho gacchanti tāmasāḥ ||

Those established in sattva go upward; the rajasic remain in the middle; the tamasic, abiding in the lowest mode, go downward.

14.19Krishna

नान्यं गुणेभ्यः कर्तारं यदा द्रष्टानुपश्यति । गुणेभ्यश्च परं वेत्ति मद्भावं सोऽधिगच्छति ॥

nānyaṃ guṇebhyaḥ kartāraṃ yadā draṣṭānupaśyati | guṇebhyaś-ca paraṃ vetti mad-bhāvaṃ so’dhigacchati ||

When the seer perceives no agent other than the modes, and knows that which is higher than the modes - he attains my state.

14.20Krishna

गुणानेतानतीत्य त्रीन्देही देहसमुद्भवान् । जन्ममृत्युजरादुःखैर्विमुक्तोऽमृतमश्नुते ॥

guṇān-etān-atītya trīn dehī deha-samudbhavān | janma-mṛtyu-jarā-duḥkhair-vimukto’mṛtam-aśnute ||

Transcending these three modes which are the source of the body, the embodied one - freed from the sorrows of birth, death, and old age - attains immortality.

14.21Arjuna

अर्जुन उवाच । कैर्लिङ्गैस्त्रीन्गुणानेतानतीतो भवति प्रभो । किमाचारः कथं चैतांस्त्रीन्गुणानतिवर्तते ॥

arjuna uvāca | kair-liṅgais-trīn guṇān-etān-atīto bhavati prabho | kim-ācāraḥ kathaṃ caitāṃs-trīn guṇān-ativartate ||

Arjuna said: By what marks is one who has transcended these three modes known, O Lord? How does he behave? How does he go beyond these three modes?

14.22Krishna

श्रीभगवानुवाच । प्रकाशं च प्रवृत्तिं च मोहमेव च पाण्डव । न द्वेष्टि सम्प्रवृत्तानि न निवृत्तानि काङ्क्षति ॥

śrī-bhagavān uvāca | prakāśaṃ ca pravṛttiṃ ca moham-eva ca pāṇḍava | na dveṣṭi sampravṛttāni na nivṛttāni kāṅkṣati ||

The Blessed Lord said: He neither hates light, activity, or delusion when present, nor longs for them when absent, O Pandava.

14.23Krishna

उदासीनवदासीनो गुणैर्यो न विचाल्यते । गुणा वर्तन्त इत्येव योऽवतिष्ठति नेङ्गते ॥

udāsīna-vad-āsīno guṇair-yo na vicālyate | guṇā vartanta ity-eva yo’vatiṣṭhati neṅgate ||

Seated as if indifferent, unmoved by the modes; thinking only "the modes operate," he stands firm and does not waver.

14.24Krishna

समदुःखसुखः स्वस्थः समलोष्टाश्मकाञ्चनः । तुल्यप्रियाप्रियो धीरस्तुल्यनिन्दात्मसंस्तुतिः ॥

sama-duḥkha-sukhaḥ svasthaḥ sama-loṣṭāśma-kāñcanaḥ | tulya-priyāpriyo dhīras-tulya-nindātma-saṃstutiḥ ||

Equal in pleasure and pain, self-poised; regarding earth, stone, and gold as alike; equal toward the pleasant and unpleasant; firm; equal in blame and praise-

14.25Krishna

मानापमानयोस्तुल्यस्तुल्यो मित्रारिपक्षयोः । सर्वारम्भपरित्यागी गुणातीतः स उच्यते ॥

mānāpamānayos-tulyas-tulyo mitrāri-pakṣayoḥ | sarvārambha-parityāgī guṇātītaḥ sa ucyate ||

- equal in honour and dishonour, equal toward the parties of friend and foe, having renounced all undertakings - he is said to have transcended the modes.

14.26Krishna

मां च योऽव्यभिचारेण भक्तियोगेन सेवते । स गुणान्समतीत्यैतान्ब्रह्मभूयाय कल्पते ॥

māṃ ca yo’vyabhicāreṇa bhakti-yogena sevate | sa guṇān samatītyaitān brahma-bhūyāya kalpate ||

Whoever serves me with unwavering devotion goes beyond these modes and is fit for absorption in Brahman.

14.27Krishna

ब्रह्मणो हि प्रतिष्ठाहममृतस्याव्ययस्य च । शाश्वतस्य च धर्मस्य सुखस्यैकान्तिकस्य च ॥

brahmaṇo hi pratiṣṭhāham-amṛtasyāvyayasya ca | śāśvatasya ca dharmasya sukhasyaikāntikasya ca ||

For I am the foundation of Brahman, of the immortal and the imperishable, of eternal dharma, and of absolute happiness.

Translations are paraphrastic to keep meaning accessible. For verbatim study consult Sankaracharya, Ramanuja, Madhva, or any modern scholarly edition. Detailed verse-by-verse commentary is available at trusted sources such as sacred-texts.com and Gita Supersite (IIT-K).

Back to all 18 chapters
Explore our free Vedic toolsExplore all →
Free previewVedic Kundli (Janma)Rashi + nakshatra free. Unlock the full chart – lagna, navagrahas, dashas, North + South.Daily PanchangaTithi, nakshatra, yoga, karana, vara – unlimited timeline. + Rashi phala + ceremonial muhurta.Muhurta CalculatorAuspicious dates for chudakarana, upanayana, vivaha, griha-pravesha – 11 samskaras.Rashi Bhavishya (Today)Daily rashi forecast based on your janma rashi + moon transit. Includes do/avoid + Vimshottari dasha context if DOB+time provided.Kundli MatchAshtakoota 36-point compatibility – Varna, Vashya, Tara, Yoni, Graha, Gana, Bhakoot, Nadi.Personal Vastu AnalyserDirection recommendations from your lagna + moon-rashi + current Mahadasha.PopularFind YourselfGotra, nakshatra, kuladevata, lineage – start here.PopularComplete Sanatan Library130+ wisdom pages – Vedas, Puranas, Yoga, Tantra, Pilgrimage, Sciences.Search the Library (A–Z)Find any of the 180+ wisdom pages by name, term, or URL – across all 12 categories. One-tap copy + CSV export.Sacred SciencesYoga, Ayurveda, Jyotisha, Vastu – the four applied disciplines of Sanatana Dharma.Mantras + StotrasFull text mantras for every major deity – 16+ deities, 500+ mantras + stotras.Sacred Pilgrimage12 Jyotirlingas, 51 Shakti Peethas, 108 Divya Desams, Char Dham.